Kung Eriksson bygger ut och borgen hamnar i stridigheter
Riktigt hur gammalt slottet är vet ingen. Troligen är slottets äldsta del ett medeltida stenhus som senare växer med ett över 30 meter högt försvarstorn. Tornet omges i sin tur av en sju meter hög och tre meter tjock ringmur.
En annan sak vet vi dock mer säkert. I mitten av 1300-talet kommer en större borg till, förmodligen uppförd av kung Magnus Eriksson. Borgen kallas då för Örebrohus och består av tre bostadslängor i tre våningar som placeras runt det gamla tornet.
Medeltiden blir ingen fridfull tid för Örebrohus. Fram till 1568 ska borgen komma att belägras totalt nio gånger. 1434 intar Engelbrekt borgen och flyttar in för att använda den som sin egen bostad.
Andra som har lyckats med den svåra uppgiften att erövra slottet är den blodbadande kungen Kristian II, kanske mer känd som Kristian Tyrann, och Gustav Vasa som på sin marsch mot tronen 1522 till slut intog den illa åtgångna borgen efter nio månaders belägring.
Gustav Vasa inför arvriket och Hertig Karl ärver pappas hus
Gustav Vasa bygger aldrig om Örebrohus. Men både staden och borgen förblir viktiga under hans tid på tronen. Kyrkomötet i Örebro 1529 är en milstolpe på väg mot ett protestantiskt Sverige, och på nyåret 1540 inför Gustav Vasa i praktiken arvriket under en ceremoni i den dåvarande Rikssalen på slottet.
När Gustav Vasa dör 20 år senare ärver hans yngste son slottet. Hertig Karl som senare blir kung Karl IX inleder 1573 en massiv om- och tillbyggnation av slottet, men som blir färdig först 1625. Alltså drygt 50 år senare.
Hertig Karl är själv huvudansvarig för byggnadens utseende. Sina förebilder hämtar han från de renässansslott han besökt under sina resor i bland annat Frankrike. Den gamla medeltidsborgen förvandlas till ett praktfullt renässansslott med en huvudbyggnad lika hög som det gamla tornet. Slottet förses med ett kraftigt kanontorn i varje hörn, putsade i en gulvit ton och rikligt dekorerade. Vid ingången uppför Hertig Karl ett kraftigt porttorn samt en vindbrygga, och runt hela slottet går en ringmur som än idag finns delvis bevarad på slottets norra sida.
Redan innan slottet är helt färdigbyggt hamnar det återigen i centrum. Under perioden 1606–1617 hålls totalt sex riksdagar på slottet, under ledning av Karl IX och hans son Gustav II Adolf. Den kanske viktigaste är riksdagen 1617, då föregångaren till Sveriges nuvarande riksdagsordning antas.
Landshövdingen flyttar in, Lasse-Maja smiter ut och Bernadotte får kronan
Under senare hälften av 1600-talet börjar slottet förfalla och trots att det är mycket illa åtgånget blir någon renovering inte aktuell förrän i slutet av 1750-talet.
Nu förvandlas Örebro slott till ett stramt klassicistiskt slott med nästan platta tak. Ringmuren rivs och ersätts av stenbroar och terrasser, alla bevarade än idag. Nu bygger de också en exklusiv våning för landshövdingen – en bostad som fortfarande används av Örebro läns landshövdingar.
Slottet har flera användningsområden under här tiden och används exempelvis som fängelse och arrestlokal, gevärsdepå och sädesmagasin.
Det är här i krockarna som kåkfararen Lasse-Maja härjar med sina busstreck och på osannolika sätt åker in och smiter ut från de mörka fängelsehålorna på slottet.
1810 hamnar Örebro åter i rampljuset när Napoleons marskalk och inte alls bästa kompis, Jean Baptiste Bernadotte, blir vald till svensk tronföljare vid en riksdag i Örebro. Bara det en lång och krokig historia i sig. Slottet fungerar då som bostad åt kungligheterna, medan S:t Nicolai kyrka vid Stortorget i Örebro utgör rikssalen där stamfader Bernadotte blir Karl XIV Johan.
Slottet får sitt nuvarande utseende
Vid en historieromantisk ombyggnad i slutet på 1800-talet får Örebro slott sitt nuvarande utseende. Hörntornen får nya kupoltak, enligt en lätt romantiserad uppfattning av hur tornen såg ut på Hertig Karls tid. Putsen knackas bort och de två västra tornen höjs en våning.
Invändigt har slottet byggts om flera gånger sedan dess. På 1920-talet tar Länsstyrelsen över allt större delar och använder som kontor. I slutet av samma decennium renoveras landshövdingens våning och den gamla 1700-talsinredningen tas fram. Ungefär samtidigt inreds Rikssalen, Vapensalen och Engelbrektsrummet
I början av 1990-talet lämnar Länsstyrelsen slottet som nu får en omfattande invändig renovering. De små kontoren återställs till de stora salar de en gång varit och plastfärger ersätts med kalkfärger. Det var dags att återställa det gamla.
Tusentals besökare varje år
Idag är slottet ett levande och öppet kulturarv mitt i stan. Vackert att se på, kul att uppleva. Här händer det saker året om i slottets historiska salar, mörka fängelsehålor och i barnens alldeles eget torn.
Gör som tiotusentals andra besökare gör varje år. Boka ditt eget event på slottet, följ med på en fängslande visning, gå på en populärhistorisk utställning eller delta i några andra av slottets festliga aktiviteter för företag, föreningar, vuxna och barn.
